Materialval

 En av tankarna bakom vårt husbygge har varit att bygga ett hälsosamt hem i gammal stil, och vi har försökt att använda naturliga material så gott det går. 

I våra väggar finns ingen plast, utan papper. Ytterdörrarna är isolerade med lindrev. Det som är trä, är trä, och ingen mdf: takpanel, väggpanel, golv, foder och dörrar. All väggpanel och alla dörrar och snickerier är målade med linoljefärg, och takpanelen och de väggar som ska tapetseras är målade med ekologisk färg från Auro. Panelen på utsidan är målad med slamfärg och fodren med linoljefärg.

Ja, våra köksskåp är förkastliga, och vi hade ju velat ha dem platsbyggda och i helträ, men det är ju bara så att ibland kommer både pris och tid (eller rättare sagt bristen på tid) emot, och då får vi göra det näst bästa. I detta fall då välja så åtminstone dörrarna är gjorda i trä, så jag själv kan måla dem i valfri linoljefärg för att få synliga penseldrag i dem.

Att försöka bygga giftfritt är inte alltid det lättaste. Man får läsa på och ta reda på det mesta själv, för i vanliga byggvaruhandeln har försäljarna noll koll när det gäller skadliga ämnen och gifter. Mer och mer börjar tapettillverkarna göra non-woven tapeter istället för papperstapeter. 

Här är mitt största problem just nu; äntligen hittade jag tapeten som var perfekt till sovrummet/lekrummet, men då jag kollade upp materialet med tillverkaren och genast fick en hälsodeklaration på det hela, så avger tapeten ifråga formaldehyd som bevisligen orsakar cancer.

Hmm, bara att söka vidare då...

Ibland har jag frågat både mig själv och andra, om det blir för extremt, för mycket gift-/hälso-tänk, men samtidigt - formaldehyd är lika skadligt som tobaksrök, och jag skulle inte låta mina barn sova och leka i ett rum med tobaksrök, så varför skulle vi då välja en tapet som vi vet utsätter oss alla för lika skadliga ämnen?

...och medan jag grubblar vidare på allt fortsätter jag måla... 

Målandet tar visst aldrig slut känns det som just nu.

Men, det som är målat är målat, och sen är det bara resten kvar... ;)

Dricka vatten

Jag är en riktig vattendrickare. 

Vart jag än far, har jag en vattenflaska med mig. 

Ja, den ligger i vagnskorgen när vi är ute på promenad, den är i bilen när jag åker in till stan för att handla mat, och den står alltid, alltid bredvid sängen så jag får ta några klunkar när jag vaknar mitt i natten och är törstig.

Vatten som smakar plast är jag däremot inte förtjust i.

Våra flaskor i rostfritt stål gör att vattnet smakar bara vatten och inget annat, och det gillar vi! Maken har med sig sin flaska till jobbet varje dag, jag och äldre sonen har med våra när vi är ute och går eller cyklar, och minstingen har en egen flaska med droppsäker pip, men den har vi faktiskt inte testat än. De få gånger han druckit något annat än mammas mjölk har det varit nappflaskan i glas vi använt.

Förutom det goda med att vi slipper alla bismaker (och gifter!), så är flaskorna i rostfritt hållbara och nästintill eviga. Enorma mängder plastflaskor, och annan plast, hamnar årligen i soporna och i sjöar och vattendrag, och förstör miljö och natur både vid tillverkning och förbränning/nedskräpning.

Mer och mer försöker vi undvika engångsartiklar och satsa på sånt som håller, länge!

Att minska på vår konsumtion är ett steg i rätt riktning, att välja det hållbara alternativet när vi står där i affären och velar, är ett annat.

Varje steg vi tar är hemåt.

Varje steg är viktigt.

men ja, ibland fuskar jag, och då köper jag en flaska mineralvatten med citronsmak, för det är något jag verkligen tycker om! :)

Juthbackainköp

 Helt oplanerat så råkade det sig så att jag bara köpte kökssaker från Juthbackamarknaden. Å andra sidan så är det väl ganska naturligt, med tanke på att jag plastbantat här hemma. (Läs mer om plastbantning exempelvis här).

Fyra förvaringslådor med lock, en stor vispskål, två små förvaringsburkar och en soppslev i rostfritt. En emaljerad soppslev och en kakform i bleckplåt, och så två djuptallrikar från Arabias "Kolme ruusua"-serie. Tallrikarna var prismässigt inga fynd, jag lämnade t.o.m. kvar dem där på marknaden när jag for hem. Sen, med tanke på att jag letat efter fler sådana tallrikar ett par år redan men inte hittat, så ångrade jag mig, och vi for hela familjen körande efter dem sent på fredagkväll. Så fick jag då i alla fall kompletterat min samling :)

Allt som jag hade planerat köpa, såsom klädskåp åt barnen, en pall, kanske en kökssoffa, någon gammal klänning eller kjol, något att hänga kläder på osv., ja, det hittade jag ingenting av! Så kan det gå, loppis är kul, och man vet aldrig i förväg vad man sen kommer hem med! :)